Så sätter centralbankerna räntan: vad Fed, ECB och Bank of Japan beslutar

Fed, ECB och Bank of Japan, som alla håller penningpolitiska möten i slutet av oktober 2026, fattar sina beslut i olika kommittéer och siktar på olika dagslåneräntor. Federal Reserves penningpolitiska kommitté, Federal Open Market Committee (FOMC), sammanträder den 27–28 oktober 2026, Europeiska centralbankens ECB-råd den 28–29 oktober och Bank of Japans penningpolitiska styrelse (Policy Board) den 29–30 oktober. Alla tre använder också egna operationer för att få marknadsräntorna i linje.

FOMC har 12 röstberättigade ledamöter: de sju ledamöterna i Feds styrelse (Board of Governors), New York Feds ordförande och fyra av de övriga elva Reserve Bank-ordförandena, som roterar på ettåriga mandat. Ordförande utan rösträtt det året deltar ändå i mötena och diskussionen. Kommittén har åtta ordinarie möten per år, där den går igenom de ekonomiska och finansiella förhållandena och beslutar om penningpolitikens inriktning (kalender för 2026).

Den 16 september 2026 röstade FOMC 12–0 för att höja målintervallet för federal funds-räntan med en kvarts procentenhet till 3,75–4,00 procent (i uttalandet skrivet 3-3/4 till 4 procent). Enligt kommittén skulle höjningen bidra till att inflationen snabbare återgår till målet på 2 procent. Feds tabell över tidigare förändringar anger den som den enda förändringen hittills under 2026; intervallet hade legat på 3,50–3,75 procent sedan den 11 december 2025.

I ett genomförandemeddelande (Implementation Note) samma dag höjde styrelsen räntan på bankernas reservbalanser (IORB), och FOMC gav marknadsavdelningen (Open Market Desk) vid New York Fed i uppdrag att genomföra öppna marknadsoperationer efter behov för att hålla federal funds-räntan inom det nya intervallet. Styrelsen godkände också en höjning av räntan på primärkrediter (primary credit rate) med en kvarts procentenhet. Alltihop trädde i kraft den 17 september 2026.

Reporäntan motsvarar målintervallets övre gräns och räntan på omvända repor dess nedre gräns. De stående repoperationerna bidrar till att sätta ett tak för räntorna, enligt Fed. Av de tre penningpolitiska verktyg som Fed räknar upp ansvarar FOMC för öppna marknadsoperationer, medan styrelsen fastställer diskontot och kassakraven.

I euroområdet bestäms penningpolitiken av ECB-rådet, som består av de sex ledamöterna i ECB:s direktion och cheferna för de nationella centralbankerna i euroområdet. Rådet fattar penningpolitiska beslut var sjätte vecka. Prisstabilitet är ECB:s huvudmål, och ECB-rådet siktar på 2 procents inflation på medellång sikt. ECB beskriver fastställandet av styrräntorna som sitt främsta instrument. Det är oftast de nationella centralbankerna som genomför besluten, till exempel genom att låna ut till affärsbanker i refinansieringstransaktioner.

De två andra styrräntorna ligger över den. Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är vad bankerna betalar för att låna från ECB i veckovisa transaktioner mot brett definierade säkerheter; räntan på utlåningsfaciliteten gäller lån över natten, också mot säkerhet. Sedan den 18 september 2024 har refiräntan legat 0,15 procentenheter över inlåningsräntan och räntan på utlåningsfaciliteten 0,25 procentenheter över refiräntan.

Enligt ECB:s egen tabell är inlåningsräntan 2,50 procent från och med den 16 september 2026, refiräntan 2,65 procent och räntan på utlåningsfaciliteten 2,90 procent. Inlåningsräntan låg på samma 2,50 procent från den 12 mars 2025, innan sänkningar förde ned den till 2,25 procent från den 23 april 2025 och 2,00 procent från den 11 juni 2025. Den höjdes till 2,25 procent från den 17 juni 2026 och tillbaka till 2,50 procent från den 16 september 2026.

Enligt Bank of Japan-lagen (Bank of Japan Act) ska bankens penningpolitik inriktas på prisstabilitet, som ett sätt att stödja en sund utveckling av Japans ekonomi. I januari 2013 satte banken sitt mål för prisstabilitet till 2 procent, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex. Besluten fattas av den penningpolitiska styrelsen med nio ledamöter (centralbankschefen, två vice centralbankschefer och sex andra ledamöter), som håller penningpolitiska möten åtta gånger per år, vart och ett över två dagar, och beslutar med majoritet (översikt över penningpolitiken).

Det styrelsen beslutar om är ett riktvärde för penningmarknadsoperationerna fram till nästa möte. Den 18 september 2026 röstade styrelsen 7–2 för att banken ska ”uppmuntra den osäkrade dagslåneräntan att ligga kvar på omkring 1,25 procent” (beslut), med verkan från den 24 september. Med samma röstsiffror, 7–2, satte styrelsen räntan i den kompletterande inlåningsfaciliteten (complementary deposit facility), som betalas på bankernas saldon på konton hos Bank of Japan utöver kassakraven, till 1,25 procent och den grundläggande utlåningsräntan (basic loan rate) till 1,5 procent. Banken avgör sedan hur mycket pengar som ska tillföras eller dras in i de dagliga marknadsoperationerna, och vilka instrument som ska användas, för att nå riktvärdet.

Fed beskriver en kedja som går från federal funds-räntan till andra korta räntor, växelkurser, långa räntor och mängden pengar och krediter, och därifrån vidare till bredare mått som sysselsättning, produktion och priserna på varor och tjänster. ECB:s version är kortare: styrräntorna påverkar finansieringsförhållandena och den ekonomiska utvecklingen och bidrar därmed till att hålla inflationen vid målet.